Carl Axel Gottlund förmedlar följande byskvaller om kyrkoherden Daniel Godenius och Brita
Persdotter i sin "Dagbok öfver dess (dvs C A Gottlunds) Resor på Finnskogarne år 1817":
"Nuvarande kyrkoherden Godenius skulle vara hvad man kallar en riktig garçon, så att, ehuru
han nu som bäst är förlofvad karl, äger han likväl hemma i huset en frilla, och att man kände
icke mindre än 7 af hans såbeskaffade dulceinor; att han icke endast jagar efter flickor, utan
äfven höll till godo med hustrur och käringar; hvarpå han redan från ungdomen, såsom gosse,
varit mycket begifven. En af dem, vid namn Brita Persdotter, hemma från byn Utsjö, hade
äfven fått ett barn med honom; och då barnet dog, lyste han härom på predikstolen - att det
och det barnet nu dött, hvilket varit så vackert och skönt, att dess like aldrig ännu förut här i
socknen blifvit födt till verlden; - all visste hvem som var far för barnet. Modern hade han strax
derpå bortgift med Daniel Danielsson i Mon, hvilken härföre af honom bekom en hederlig
summa penningar. Då hon sedermera engång illa insjuknade, reste han flere gånger att helsa
på henne. En gång då han kom, befanns hon redan vara afliden, då hade han, ehuru flere
personer dervid voro närvarande, sprungit fram och tre gånger kysst liket. Och följande
söndag, vid det han gjorde tacksägelsen, lyste han i kyrkan, att den och den hustrun numera
dött, hvilken icke någonsin förut här i socknen haft sin like i skönhet och fägring."
Gottlund satte själv inte alltför stor tilltro till dylika historier.